Vad räknas som psykiskt våld?

KORT SVAR

Psykiskt våld är mer än att någon är elak ibland

Det kan exempelvis handla om återkommande beskyllningar, nedvärdering, förödmjukelser, hot, tvång, övervakning eller andra kontrollerande beteenden som successivt påverkar din självkänsla, trygghet och frihet.

Se även konkreta exempel på psykiskt våld i vardagen för att förstå hur beteendena kan ta sig uttryck.

1. Återkommande beskyllningar

Ett vanligt mönster kan vara att du återkommande får skulden för sådant som händer i relationen. Du kanske anklagas för att vara orsaken till konflikter, för att ha dåliga avsikter eller för saker du själv inte upplever att du har gjort.

Med tiden kan detta göra att du börjar försvara dig konstant eller ifrågasätta ditt eget omdöme.

2. Nedsättande kommentarer

Nedvärderande kommentarer kan handla om din intelligens, ditt utseende, din personlighet, din förmåga eller ditt värde som person.

Exempel kan vara att återkommande bli kallad värdelös, dum, galen, överkänslig eller få höra att ingen annan skulle vilja vara med dig.

3. Förödmjukande beteende

Förödmjukelse kan ske både privat och inför andra. Det kan handla om att bli hånad, utskrattad, medvetet generad eller få sådant du är sårbar för använt emot dig.

Ett återkommande förödmjukande mönster kan gradvis påverka hur du ser på dig själv och hur trygg du känner dig i relationen.

4. Hot och skrämsel

Hot behöver inte alltid vara ett direkt hot om fysiskt våld. Det kan också handla om hot om konsekvenser om du inte gör som personen vill.

• hot om att lämna eller överge för att få sin vilja igenom
• hot om att avslöja privata uppgifter
• hot om att skada ditt rykte
• hot mot dig, sig själv eller någon du bryr dig om
• aggressiva reaktioner som gör att du börjar anpassa dig av rädsla

5. Tvång och kontroll

Psykiskt våld kan också handla om att din frihet gradvis begränsas. Personen kanske försöker styra vilka du träffar, vad du gör, hur du klär dig, hur du använder pengar eller vilka beslut du får fatta.

Läs mer om hur friheten kan minska stegvis i en kontrollerande relation.

Ett viktigt tecken är om ett nej från dig leder till så mycket press, skuld, ilska eller konflikt att du till slut ger efter trots att du egentligen inte vill.

6. Övervakning och digital kontroll

Kontroll kan idag ske genom mobilen och andra digitala verktyg. Det kan exempelvis handla om att en partner kräver att få kontrollera meddelanden, sociala medier, platsinformation eller lösenord.

Det kan också handla om att appar, konton, enheter eller andra människor används för att hålla koll på var du befinner dig eller vad du gör.

Sedan 1 juli 2026 nämns otillbörlig övervakninguttryckligen i bestämmelsen om psykiskt våld.

7. Isolering från andra

En kontrollerande relation kan göra att kontakten med vänner, familj eller andra personer gradvis minskar.

Det behöver inte alltid ske genom ett direkt förbud. Personen kan skapa konflikter varje gång du träffar andra, skuldbelägga dig, misstänkliggöra dina relationer eller göra det så jobbigt att du till slut börjar undvika dem själv.

8. Ekonomisk kontroll

Kontroll av pengar kan också vara en del av ett destruktivt relationsmönster. Det kan exempelvis handla om att någon försöker styra dina utgifter, hindra dig från att arbeta eller begränsa din tillgång till egna pengar.

Ekonomisk kontroll är inte automatiskt samma sak som brottet psykiskt våld, men beteendet kan vara relevant när man bedömer ett större mönster av tvång, kontroll eller nedbrytning.

9. Du börjar gå på äggskal

Ett tydligt varningstecken kan vara att du börjar planera ditt eget beteende utifrån hur personen kan reagera.

Du kanske funderar över exakt hur du ska formulera dig, undviker vissa ämnen eller gör saker du egentligen inte vill för att hålla situationen lugn.

10. Du börjar tvivla på dig själv

Psykiskt våld kan påverka självkänslan långsamt. Du kanske blir osäkrare på dina egna beslut, minnen, känslor eller bedömningar.

Om du ofta får höra att du minns fel, överdriver eller reagerar irrationellt kan det också finnas inslag av gaslighting.

Känner du igen flera av de här beteendena?

Vårt anonyma test innehåller 30 frågor och analyserar åtta olika områden, bland annat hot, kontroll, övervakning, förödmjukelser, upprepning och påverkan på självkänsla och frihet.

Testet är inte en juridisk bedömning och kan inte fastställa om ett brott har begåtts.

När blir ett mönster juridiskt relevant?

Den svenska bestämmelsen om psykiskt våld tar bland annat sikte på upprepade beskyllningar, nedsättande uttalanden, förödmjukande beteenden, otillbörliga hot, otillbörligt tvång och otillbörlig övervakning.

För straffansvar krävs mer än att ett beteende bara förekommit. Handlingarna måste bedömas tillsammans och uppfylla lagens krav, bland annat att de varit ägnade att allvarligt skada den utsatta personens självkänsla.

Konflikt eller psykiskt våld – vad är skillnaden?

Alla relationer innehåller konflikter. Två personer kan bli arga, säga dumma saker eller ha perioder där kommunikationen fungerar dåligt.

Det som gör psykiskt våld annorlunda är ofta mönstret, maktobalansen och konsekvenserna. Om beteendena återkommer och leder till att den ena personen blir mer rädd, mindre självständig eller får allt sämre självkänsla finns större anledning att reagera.

Om du känner igen dig

Det kan vara svårt att se ett mönster när varje enskild händelse känns liten. Ett sätt att få bättre överblick är att skriva ner konkreta situationer med datum, vad som hände och hur du reagerade.

Om du behöver prata med någon finns flera vägar till hjälp vid psykiskt våld.

Spara också relevanta sms, chattar eller andra digitala spår om det går att göra på ett säkert sätt.

Vid akut fara ska du ringa 112.

Läs vidare

Vanliga frågor